Slow down my beating heart.

Kåren i lördags var faktiskt hur roligt som helst. Så här i efterhand var salsadansadet, fiskedansandet och vanliga dansandet roligast, för att inte tala om fiskehistorierna och Daniels alkoholhalt. Och alla människor vi träffade. Och de människor jag kom dit med, dvs Alma och Åsa. Underbart.

Och jag är rastlös rastlös rastlös, har svårt att sitta still, svårt att tänka klart. Vi får se hur morgondagens bussfärd på fyra och en halv timme går, men det kanske bara är bra för mig? Och skönt att vara i rörelse. Även om min längtan sträcker sig längre än Umeå just nu (förlåt).

Men jag mår bra, bara bra. Tror jag.


Kommentarer
Postat av: Alma

Fan alltså, att jag missade fiskedansandet. Det stör mig fortfarande. ;)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback