En sann saga om en mobil.

Det var en gång en mobil. Den var en ganska snäll mobil, i det stora hela, gjorde som den skulle oftast, ibland gick den sina egna vägar, men vem är jag att döma den för detta? Det är ju trots allt inte alltid så roligt att alltid göra precis det man ska. Det var en gång en mobil som en klumpeduns tappade i snön och inte bara det, klumpedunsen lät den stanna där! Detta fick mobilen att känna sig mycket oälskad. Snön började falla. Snart skulle den lilla mobilen vara borta för alltid!

Men se, då hände ett mirakel! Mobilen känner hur något nuddar vid den och börjar blinka för allt den är värd, och ja, mobilen blir upplockad och inburen! Vid det laget var mobilen så klart ordentlig nerkyld och blöt, men tyckte själv att den var på förvånansvärt gott humör med tanke på omständigheterna.

Slutet gott, allting gott, tänker nog de flesta nu, men mobilen känner sig fortfarande lite sjuk och lite ledsen, för den vill inte riktigt funka som den ska längre. "Livet var bättre förr", tänker den, och blinkar argt mot klumpedunsen som inte riktigt vet vad hon ska göra.

"Kanske ska jag skriva en saga, då blir den nog glad" tänker hon för sig själv. "Mobil, jag önskar dig allt gott i livet!"

Kommentarer
Postat av: pelle

Stackars mobil som inte ens kunde slå 112, hon som svarade fattade inte t9!

2010-01-30 @ 03:36:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback