Summer in the city (I start to miss you, baby, sometimes)
Nu ska vi inte vara sådana, det är ju faktiskt nästan sommar nu, om man, öh, blundar och inte känner efter. Det gäller att tänka positivt!
Jag är positiv faktiskt, på riktigt. Det är fint att vara i Sverige faktiskt, lite konstigt bara, lite ofattbart. Helt fantastiskt att få sova i en riktig, mjuk säng igen, istället för på indiska bord (hårdheten på deras madrasser är verkligen sådan, seriöst, och vi har bott på många olika ställen), även om min säng just nu består av en (med svenska mått mätta) relativt tunn madrass på golvet så är det ändå helt fantastiskt skönt.
Och det är så rent här. Så tyst. Så... lugnt. Indien var inte helt lätt att resa runt i som tjej, om jag ska vara ärlig. Man blev inte bara raggad på, man blev tokraggad på och vid vissa tillfällen i princip förföljd. Dom var inte världsbäst på att acceptera ett nej (eller ett NEJ eller ett NEJNEJNEJ heller) vilket jag tror delvis beror på bristande respekt för utländska tjejer och kanske även har att göra något med prutarkulturen. Men det har varit fantastiskt på många olika sätt också.
Måste dock få lite ordning på hjärnan, i mitt huvud är det höst nu, vi har ju redan haft 3 månader av sommar. Dock går det bättre, jag har i alla fall läras lycka mig skriva med åäö igen. Duktig Lisa!
Imorgon Luleå! Jag längtar!
Jag är positiv faktiskt, på riktigt. Det är fint att vara i Sverige faktiskt, lite konstigt bara, lite ofattbart. Helt fantastiskt att få sova i en riktig, mjuk säng igen, istället för på indiska bord (hårdheten på deras madrasser är verkligen sådan, seriöst, och vi har bott på många olika ställen), även om min säng just nu består av en (med svenska mått mätta) relativt tunn madrass på golvet så är det ändå helt fantastiskt skönt.
Och det är så rent här. Så tyst. Så... lugnt. Indien var inte helt lätt att resa runt i som tjej, om jag ska vara ärlig. Man blev inte bara raggad på, man blev tokraggad på och vid vissa tillfällen i princip förföljd. Dom var inte världsbäst på att acceptera ett nej (eller ett NEJ eller ett NEJNEJNEJ heller) vilket jag tror delvis beror på bristande respekt för utländska tjejer och kanske även har att göra något med prutarkulturen. Men det har varit fantastiskt på många olika sätt också.
Måste dock få lite ordning på hjärnan, i mitt huvud är det höst nu, vi har ju redan haft 3 månader av sommar. Dock går det bättre, jag har i alla fall läras lycka mig skriva med åäö igen. Duktig Lisa!
Imorgon Luleå! Jag längtar!
Kommentarer
Trackback